Jobbet

Sitter på jobbet och har rast just nu. Dricker en kopp te och njuter av tystnaden. Det enda jag hör är surret från kylskåpet. Ser fram emot att få gå hem så jag kan göra det jag hade tänkt mig igårefter att Ann gått hem men jag hamnade vid datorn istället :-) Jag ska rensa ur skafferiet och kylskåpet samt torka hyllplanen. Har så otroligt mycket skräp i skafferiet som jag inte äter något av och datumen har gått ut för längesen på det mesta tror jag.
Har ju intr rensat ordentligt på över ett år så det är dags nu Ska också passa på o se om det inte går att göra om skafferiet så det blir större. Kanske kan ta bort en halv hylla och få in micron där sen så jag får mer plats på köksbänken tänkte jag. Har så lite utrymme i mitt kök. Har planer för mitt hem som jag vill genomföra i vår. Ska bara ta tag i det och få lite hjälp med det :-)

Nej nu ska jag återgå till arbetet. Har gått i uppdrag o göra en kladdkaka för Anneli fyller 45 idag. Det var ingen som gjorde en kaka till mig när jag fyllde, den fick jag allt göra själv men å andra sidan sa jag inget heller :-P

Helgen

Har spenderat lite över ett dygn med Jessica, Kristoffer och världens goaste lilla Luwa. Bebisar får en verkligen att glömma alla sorger och bekymmer bara dom tittar på dig.

Blir, måste jag erkänna, lite bebissugen jag med när jag ser dom små liven men jag ska väl hitta någon att skaffa bebis med först kanske. Det är ju lite roligare om man är två menar jag.

Tack familjen Granberg för helt underbara dagar!! Det får vi göra om snart igen.

Många tankar

Ja det är många tankar och funderingar i min skalle just nu. Känner mig smått deprimerad en del dagar, framförallt på helgerna och ofta även på kvällarna. Känner mig oerhört ensam och ledsen. Jag vet att det går att göra något åt saken men det är inte så lätt alltid.

Alla har väl någon gång i sitt liv känt sig ful, oälskad och som om man inget är värd - att ingen vill ha en liksom, att ingen förstår en. Så känner jag mig just nu trots att jag vet att det inte är så.
Tycker att jag ger så mycket av mig själv men får sällan något tillbaka men samtidigt så får jag jätte mycket tillbaka av både familjen och vännerna.
Tror att det hela bottnar i att jag känner mig ensam. Jag vill ha någon att dela livet med, någon som ger mig den kärlek och värme jag behöver, som jag saknar. Jag vill också uppleva tvåsamhet.

Min största rädsla i livet är att leva hela mitt liv ensam. Att aldrig få uppleva ovillkorslös kärlek från en man eller ett barn. Att aldrig få känna starka armar runt om mig när jag som mest behöver det. Att aldrig få höra orden "Jag älskar dig". Tycker det är en mänsklig rättighet att få uppleva total lycka och ömhet någon gång i livet.

Hur gör man för att uppnå det??